CAROLINES BLOGG

Igår var jag hos psykologen igen, hon gick igenom diagnoskriterier och mina svårigheter. Besöket tog 2 timmar och jag blev som vanligt helt trött i huvudet av  att sitta och lyssna och koncentrera mig. Mycket funderingar som snnurrar runt och funderingar om framtiden. Det är jobbigt att höra vad man har för svagheter och brister, önskar att jag bara kunde vara som alla andra,  att allt inte skulle vara så jäkla svårt hela tiden. Sedan  känns det så surt att de kommer på det här nu efter så många år av ångest, skolproblematik och utanförskap. Hade jag vetat det då jag var liten kunde allt säkert gjorts så mycket bättre och jag hade haft slutbetyg och bättre förutsättningar.  Men nu är det som det är och bara att försöka göra det bästa av det hela och hoppas att framtiden trots allt ser ljus ut.