CAROLINES BLOGG

Helgen har hitills varit rätt ensam då Ronnie varit iväg på dop hos några släktingar. var meningen att jag också skulle följa med men då jag inte mår bra nu och nyss börjat med medicin igen kändes det som att det inte skulle funka. Känns väldigt tråkigt faktiskt då jag gärna hade velat följa med. Men det är inget att gräva ner sig över, bara att ta nya tag och hoppas på att jag snart börjar må bättre och kan göra något roligt då.
Imorgon funderar jag på att gå på auktion om jag kan sova inatt och kommer upp i hyffsad tid.

För lite mindre än ett år sedan tog jag beslutet att sluta med Sertralin som jag ätit sen jag var 13 år. Jag trodde verkligen att jag skulle klara det och att jag skulle klara av att må hyffsat bra utan medicin. Jag kämpade med ångesten  i början tänkte jag att det var utsättningssymtom och att det skulle bli bättre. Det har dock inte blivit bättre snarare tvärtom och dagarna har mest varit fyllda av ångest och oro.
Igår började jag med Sertralin igen vilket känns lite som ett misslyckande, jag ville ju verkligen klara mig utan medicinen. Just nu mår jag sämre än vanligt och det känns lite som bomull i huvudet. Men de säger ju att de första veckorna med medicinen är värst, innan det vänder. Jag hoppas verkligen att det kommer att vända och att jag kommer att få må bättre igen.

Sitter uppe med alla tankar och funderingar, funderar på hur jag ska pussla ihop alla bitar i mitt liv och göra någonting bra av det. Kanske vore det bästa att inte tänka så jäkla mycket men det är det som också är det svåra. Jag bara tänker och tänker i jakten på en lösning men jag går bara runt i cirklar och kommer inte vidare. Till och med min dator blev trött av allt tänkande och stängde av sig så nu sitter jag här ensam i natten med Rs lilla dator och skriver den här rätt meningslösa texten medan tankarna fortsätter att snurra på. Tror jag ska försöka gå och sova istället, godnatt.

Söndag och imorgon börjar R att jobba igen, att fyra veckors semester kunde flyga iväg så fort. Var ju så mycket vi skulle göra på semstern men det mesta har inte blivit av. Fast lite på huset har vi iallafall lyckats få till.
 Har haft det jobbigt med panikångest och mått rätt kasst hela sommaren också, jag som alltid brukar må bättre under sommaren. Kanske betyder det att jag trots allt behöver den antidepressiva medicinen ändå?