Cancer & Ångest

Idag har jag varit mest hos mina föräldrar. Blir att jag åker dit då jag mår som allra sämst. Har dock varit lite bättre idag än tidigare hoppas bara inte att det kommer tillbaka och blir lika jobbigt igen. Sova går dock inte så bra jag vaknar ofta och har värsta paniken och sen tror jag att det blir så att jag blir rädd att sova för jag vet att jag brukar vakna med panik.  Farmor var hos oss idag iallafall hon verkar må ganska bra trots att hon har en liten cancertumör på ungefär 2 cm i ena bröstet. Var först meningen att hon skulle operera bort den imorgon men sedan ändrade läkarna sig och sa att det inte behövdes att det räckte med nån medicin. Hon skulle få åka till Umeå och prata med nån expert där. Men enligt farmor säger de iallafall att hon har väldigt god prognos så jag hoppas att detta går bra och inte blir allt för jobbigt för henne. Jag tycker ordet cancer är så obehagligt att jag bara ryser jag försöker att inte tänka på det så mycket eftersom jag mår väldigt dåligt själv just nu men det går bara inte jag hör om cancer överallt nu på nyheterna om olika larmrapporter och sånna grejer känns som att det ordet näms överallt för tillfället.  Är Också lite orolig personligen eftersom bröstcancer kan vara ärftligt men kanske inte så långt som från farmor till barnbarn?  Jag har ju rätt stora bröst och min mamma har pyttiga så jag kan ju inte ha ärvt dem av henne så jag funderar tänk om jag ärvt brösten av farmor och då själv också löper risk att drabbas. Långsökt kanske men man blir orolig ändå. Att farmor åkt på skiten kan ju också kanske bero på att hon jobbat natt i minst 20-25 år för jag har hört något om att risken är större att drabbas om man jobbar natt. Blev lite flummigt inlägg det här men jag måste bara få ur mig lite av all ångest som finns innom mig just nu. Jag vill bara att allt ska bli bra igen nu att jag ska må bra och kunna göra roliga saker igen och givetvis att farmor ska bli frisk så fort som möjligt.


Postat av: Sandy

Min farmor fick bröstcancer för 8 år sedan, hon opereade bort ena bröstet och lymfkörtlarna (det hade alltså gått längre än för din farmor) sedan åt hon cellgifter i 3 år och nu mår hon bra, cancer behöver inte innebära döden.

2007-04-23 @ 14:22:33
URL: http://www.mittegetliv.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0